Hermans boulderturné

Jag är föräldraledig fram till mitten av november med nu 8 månader gamla Herman. Känns rätt ok även om det är en stor omställning. Helt plötsligt måste man sätta någon annan i främsta rummet. Har vi båda behov, så går hans före. Han har inga sociala regler som håller tillbaka. Han skriker tills han får det han vill ha. Så kan inte jag som vuxen göra... eller?

Föräldraskap vs klättring då? Jo, det går även om det blir lite besvärligare. Man får planera mer. I mitt fall pricka in tider mellan mat och sovpass osv. Sedan blir det inga stora och långa utflykter. Jag får hela tiden hålla mig i närheten när skogen och leksakerna blir tråkiga. Därför är sport, trad och is besvärligt. Boulder däremot är enkelt och "snabbt". Förra veckan gjorde jag och junior en liten boulderturné under 2 dagar. Första stopp Avelsbolsstenen, andra stopp Östanås.

Steg två är att lära honom sova i tält. Då jäklar...

Efterlysning: Barnvänliga boulderområden i Sverige och Norge. Ös på bara.

Fuck you Gylterud

Ett förbannat skitställe är vad det är. "Naturskön klippa... bla bla bla säger föraren". Det borde stå. Det finna lite medioker trad här men i övrigt, SPRING. Ett gigantiskt block placerat i en flod. Vad är det för jävla påhitt? Vem kom på snilleblixten att börja putsa upp problem på eländet. Jo den där Jurander så klart. Må lössen från tusen kameler hemsöka edert könsorgan.

Lockelser som Greetings from Arvika, 7b "Arvikas finaste problem, bla bla bla" har förgiftat mitt sinne. Fint väder hela dagen. Tung högerfot hela vägen till Gylterud. Allt för att få nypa lite i regnluckan. Det är överhängande, men ändå blött(!). Grrr. torka, krita, nypa, torka, krita, nypa. torka, torka, torka. Det går inte. Förbannad.

Mötterudshumor, 7b+. Att vara på läppen 50 ggr och inte göra skiten gör mig så sur att jag har lust att chippa skiten... med pannan.

Supertaket, 7a. herr Jurander, kanske ska den upp ett snäpp? Förstår inte hur ett så bra högerhandsgrepp kan vara så dåligt. Jag är alltså feg, svag OCH dum. Efter att ha landat på uppstickande stenar bredvid paddorna 2 gånger svor jag att aldrig försöka igen utan ett paddhav och en skolklass av spotters. Eller bättre, ett paddhav AV en skolklass. Som stagedive... fast på 10-åringar.

Projekt. Putsade upp areten till vänster om supertaket. Behöver gissningsvis några veckor??? för att torka upp. Sätt dig i eldstaden och jobba rakt upp.

Stigmata, soft 7a. Måste få något i påsen tänkte jag. Öm hud, trötta armar och djungelfuktighet skulle inte få ändra på det. Det sämsta stället Gylterud ville annorlunda. Jag haltade till bilen blöt och allmänt mör. I vattenbruset tycktes Gylterud säga muhahahaha. Jag svor att inte besöka stället på... flera dagar.

Veckans fail bifogas.

En stor sten

2 mil utanför Arvika mot Grums (Mellan Värmskog och Klässbol). Där ligger den, Avelbolsstenen.
Ensam, stor och präktig.

Är den värd resan dit då?
Både ja och nej.
Det finns faktiskt något för alla här. Kraftigt överhäng för de starka, crimpläskiga highballs för de orädda, enklare svaproblem för nybörjare osv.
Idag har stenen 5(?) problem, men potential finns till 2-3 ggr så mycket.
Bristen på övrig sten drar ner betyget något. Den här jättebumlingen kanske bara är något man besöker om man har vägarna förbi?

För inte så länge sedan besökte David Sjöquist stället i jakt på allehanda sten. Jag misstänker att det är han som putsat upp det som i videon beskrivs som projekt. Högre upp försvann kritmärkena, så frågan är om han/de tog sig upp. Fint problem är det hur som helst.
Till höger på överhängssidan var det likadant. Kritat nedtill men inte upp över kanten. Ogjort?

Jag fyller i dem som nyturer så får de som vet bättre ändra i föraren.

Grytfestival 2010 da movie

Martin bjöd in till festival. Uppslutningen var över förväntan.

Jag fick till ett par nyturer i form av "Paparazzigrodmannen", soft 6c? och "tripp, trapp, trull och jätten dumdum", 6b?. Martin etablerade också "Sörens magiska vänster" 7b-7c?
Än en gång blev jag förnedrad av "Greetings from Arvika, 7b" och "Mötterudshumor, 7b+". Kanske nästa gång, men det trodde jag förra gången också. grrr...

Blocket vid Gylterudgrottan har alltså i dagsläget 6 problem. De flesta håller hög till mycket hög klass. Det där med att blocket ligger i en forsande bäck och misslyckade bestigningar kan generera blöta fötter osv ger extra krydda. I området finns mycket mer att etablera. Skynda fynda närboende och långresenärer.

Här kommer filmen.

tre fra stange

Mitten av juli , värmen skapar nya problem, grepp som på vintern är juggar blir nu hånleenden i ens face ! Man får använda sin allra bästa uppfinningsförmåga för att ta sig upp på vissa problem , eller göra som i regnväder och göra problem med så få grepp som möjligt. Lyckades i alla fall smita iväg några timmar till grannlandet.
Bigwallträning!

Revansch på ett av värmlands finaste problem

Kärlek vid första ögonkastet + Vacker linje + På gränsen av min förmåga + Besvärlig att besegra => namnvalet blev nästan självklart och ska uttalas med amerikansk texasbrytning... "Mama Hanna" 7a/7a+

Lite historik finns i följande klipp från förra veckans värmebölja

Värmlands finaste problem?

Östanås ligger inte långt ifrån Selma Lagerlöfs Mårbacka naturskönt strax utanför Sunne mitt i Värmland. I klätterkretsar känt för lite isklättring och får sporadiskt besök av Karlstadklättrare på vinterhalvåret. Jag var där i vintras och spanade in isen. Imponerade inte så mycket. Desto fränare verkade den trad, sport och boulder stället har potential till.
Sportlederna skulle i så fall bjuda på 10-18(?) meter höga leder, ofta överhängande och aviga grepp som sluttar åt olika håll. Ganska intressant och rolig klättring tror jag. Stephan kanske lyckas övertala Karlstad klätterklubb att åka dit med bult och batteri-pickadollen. Återkommer om det.

Det jag varit där för vid några tillfällen är bouldering.
Problem som "Joker", "Lilla Joker" och "Ta i och gå förbi" är skapade av mig och Jonas. Faktiskt ganska fina uppvärmningsproblem.
Mitt huvuduppdrag är ändå den linje jag fann i vintras.

En 45grader överhängande spetsig arete sticker ut som en knivspets ut över kalhygget. Så estetisk, så på min gräns, såna fina rörelser. Det är inte ofta man hittar sådana oklättrade pärlor.
Uppskattar graden till nånstans kring 7a-7b. Speciellt efter att jag råkade bryta bort en bit på kruxgreppet till det sämre.
Har gjort alla sekvenser, men inte länkat eländet. Klarar kruxet en gång på 15, så känns surt när jag för första gången gör kruxet och därefter halkar av slutsteget. Skyller på varm klippa och lovar att återkomma.

D.A.L.O.F.

Martin njuter av nya fina projektet. Tunt, brant och vackert.

Moa njuter av steg 1 i träningsprogrammet Dax Att Leda Och Falla. Topprepsträning och feghäng förbjudet.



Äntligen klättring!
M&M hann med nyturerna D.A.L.O.F. och Den Branta Offwidthsprickan i finnskogen, lite smygande på nya highballen bredvid Älskar Älskar inte, och en kvällspromenad på höjden i Åmot där vi kikade på framtidens projekt superägget. En avslutning med både pannkakor, plättar, sylt & grädde gjorde detta till en riktig höjdarkväll.

Nilsbys första

3 saker stod på dagordningen.

1. inventera ett område i Färjestad som enligt en orienterarkollega kanske hyser något att lura sig uppför. Jag hittade några saker, men generellt håller det inte klass. Bättre då att bege sig till närliggande Färjestad, Anneberg, Hästspåret eller Djupdalen.
Området ifråga för er som undrar är mellan Färjestad och Anneberg. Längs fallängsvägen som löper längs skogen.

2. Se om jag kan få till Färjestads testpiece (Nudisten 7b+) uppsatt av David Sjöquist för många år sedan. Jag hittade dit till slut. Gjorde en långemansvariant som sänkte graden massivt. Numera är föraren över stället kraftigt förbättrad.

3. Göra andra problemet på några boulders inte långt från hemmet. Sittstart på oförskämt stor hylla. Ut till fina grepp, sen några crimpar. upp med hälen och gå ut via fingerjams i spricka. Trodde den skulle bli finare än den blev. "Hem till Nilsby, 6-isch"

Climb-in Utby

Climb-in i tradvänliga Utby och ändå blev det mest bouldrat.
White Russian och Pisque var fina. Dock blöt topp på den senare, så jag tordes inte gå ut. Voodoo förstod jag mig aldrig på och resten var typ okänt.

Det var lite blåsigt på klippväggen och att då tjonga in fingrarna i ännu kallare sprickor, ja det sitter långt inne hos mig som har norra Europas sämsta blodcirkulation. Därför tunt på rep-fronten denna resa.
Fick dock gjort något i snöre. Mirceas led hette en kort läckerbit, Snett åt vänster hette en annan fin och Nosferatu hade fina flytt. Sedan några till som jag glömt namnen på. Hann inte med Tuborg eller Hollywood som jag ville få gjorda, men det får bli nästa gång. Inser oavsett att man borde åka till Göteborg oftare. Det är fint där.

På vägen ner. Bästa bilden på länge. Jag blev stolt ända in i själen.


På vad jag trodde var Skotofobi, 7a, men det var nog Pisque, 6c. Hur som helst ett fint problem som förtjänar återbesök


"Mirceas led", 6?


Henric på "Snett åt vänster", 6


Henric inger respekt i hooden genom att vifta med kniven och hota att cutta allt och alla.


Jonas har fastnat.


Springtime!


Springtime 2


baksidan av voodooblocket. dåliga skor


Söndag bjöd på kalasväder.

Jag ser dubbelt

Förra veckan fick jag besök av Filip. Han ville utforska boulderscenen i Karlstad.
Jag tog med honom först till Hästspåret och sedan Dye.
Vi klättrade Grytkryp och Depeche Mode på Arvikafestivalen och gjorde några press på Parasiten men ingen lyckades repetera. Vi valde att spara styrkan för nästa crag istället och åkte ut till Dye för att möta upp Johan Nordling.
Väl där klättrades "Va faen är detta", "novismantlingen" och några okända varianter.
Jag har lovat mig själv att hänga på "Blixt Gordon" vid varje Dye-besök. Denna gång hotades jag med stryk om sändartåget uteblev samtidigt som jag hittade en ny fotlösning. Med detta i ryggen så skickade jag den. Johan anammade samma beta och skickade också i samma... graciösa stil. Personbästa för oss båda :)

men gets low

Göteborg är bra , jag kom lite längre på Dg , jag försökte läsa helt normala dikter för John , det gick mindre bra . Jag stukade foten , jag lagade foten .
Jag klättrade fina superproblem . Och njöt av sol och regn .



poesihataren på Dg



Sadisten visar några av sina skillz


också lite film ...

Snöklättring

Rakt upp i skogen gick vi från min stuga, och tror ni inte att vi hittade framtida boulderprojekt? Gissar på att mer finns att hämta i branten men med snö upp till midjan kommer man inte många knop i timmen hur fort man än simmar fram. Min vinterkärlek återuppstod idag i kvällssolen! <3

Jag har blivit pappa, firar med leksaker och bouldertävling

Det var länge sen jag gjorde något inlägg.

Vad har hänt sedan sist?

Jag har investerat lite inför vintersäsongen.

En Moon fingerboard pryder numera ingången till köket. En djävulsk konstruktion. Första dagen var friktionen helt ok och jag lyckades göra fantastiska två (haha) pullups i de dåliga sloparna innan jag förvånat föll platt på ryggen i trägolvet. 3:e dagen drog jag illa ett finger på brädans bästa(!) grepp. Inser att jag måste lägga upp träningen något om jag inte ska förstöra mig. Uppvärmning är säkert bra t.ex. Undrar när jag ens kommer orka hänga i de små crimparna. satan vad elaka de är.

Ett nytt blad till ena yxan är på väg på posten. Tänk vilka ockerpriser man kan ta ut för lite metall när det ska användas i ett specifikt syfte. Försöker inte tänka på det för att hålla humöret uppe. Blir de inte bra så blir jag tokig.

Ett par handskar är på väg i samma försändelse. Hoppas dessa fungerar bra att isklättra med.

Jag har också ropat in en auktion på tradera med lite godis där den största behållningen är 8 isskruvar. Under dessa kyliga dagar hoppas jag att det har bildats lite is i de värmländska skogarna. Ska undersöka de närliggande fälten så fort jag får lite tid över.

Tid är dock en bristvara nu för tiden. För 9 ½ månad sen gjorde jag nämligen sambon Hanna på tjocken. Igår hände det och en ny crimpvänlig klätterprins såg dagens ljus. En bebisvåg sköljer just nu över Jösse Klättersällskap och det verkar som att den framtida klättergenerationen är räddad. Jag är i alla fall stolt. Både över lille Herman och stålkvinnan Hanna. Kommer kanske mer bilder på junior längre fram. Om några veckor när han campuserar på fingerboarden kanske.

För att fira kommer jag med största sannolikhet delta på Jösse Klättersällskaps klassiska julboulder som går av stapeln lördag den 19/12. Klockan 15 börjar festligheterna. fika, totalt ombyggd boulderarena med problem i alla svårigheter, massa klättersugna deltagare och allmänt myshäng är på agendan. Är du i Värmland med omnejd, så tveka inte att svänga förbi med klätterskorna och myshänga med oss.

För att ni ska få en uppfattning om tävlingsformen och dess opretantiösa inriktning så titta gärna på följande video som jag av en slump hittade på nätet. Den tycker jag återspeglas med glädje och klubbgemenskapen i fokus. Sen kan jag inte annat än älska deras boulderavdelning, vilka urtoppningar och möjligheter. Som Fountainbleau fast inne. Vill ha!!

Appropå Fountainebleau så bifogar jag några videos av skiftande kvalitet på ett par problem som gjordes under v.42.

Som man letar hittar man.

Idag var det blött ute så det fick bli letande efter nya kärlekar.
Fann en värmlandskompis till klassklyftan , tre meter tak klyvt av en spricka !!
Till veckan ska jag borsta värma blåsa torka och klänga på den.
Men dagens stora glädje var en snygg arete som jag måste rensa med rep men körde starten på den och den är delikat ! Som en av de där lite lyxigare bakelserna i disken som man aldrig vågar köpa.
Men jag vågar ...
Nu ett härligt inomhuspass , dock utan energi för all min energi är sänd till kassaskåpsdyrkarna , go for it !
/m

Svart depression

Ja jag lovade visst sendargaranti på det lilla projektet nästa gång och den tidsrymden är nu förbrukad, tyvärr var det mest svart blött geggigt och äckligt idag men jag lovade ju, så här har ni den :

Som problem och när det är torrt håller jag ändå fast vid att det är ett superfint problem "in da hood" (som dom de där andra säger) . Nu väntar grammatiskt mer korrekt bergsklättring / Hade / m

Sälen , Dye

Om ungefär 1 sekund kommer Sören inse att man kan gå runt !

Parasiten

En del som läser detta kanske vet att jag med ojämna mellanrum (klicka för tidigare inlägg) besökt 'hästspåret' i Karlstad under ett par månaders tid. Mitt uppdrag? En snygg men bökig linje som stundtals gjort mig rasande. Det har aldrig klaffat och nu var det nästan en månad sedan förra besöket.

Helt magiskt så lös regnet med sin frånvaro på onsdag. Någon klättring måste jag få på min semester tänkte jag och åkte ut till hästspåret.

Jag har lånat en triple mad pad av snälla offshore-alex. Dra åt hel**te vad stor den är. Fick knappt in den i bilen, på vägen dit fastnade halva skogen och när jag fällde ut den... så täckte den allt. Sweet! Hur bra som helst att trilla på. Slog aldrig igenom och den var döstabil över stenhyllan som tidigare gäckat. Tack för lånet och ta vara på dig där ute så du blir hel och vi kan leka igen.

Se video.

oj oj oj, så mycket boulder

I desperation hörde jag av mig till Jonte igår. Hjälp, visa mig var det finns ny boulder så jag slipper slita mitt obefintliga hår över projektet vid hästspåret.
Han tog mig till Djupdalen i utkanten av Karlstad. En förkastning som Färjestad, Hästspåret och Anneberg också tillhör. Det finns mycket mer boulder än jag trodde i lilla Karlstad.

Djupdalen är därtill i princip oklättrat fastän man har vetat om dess existens en längre tid. Anledning: Jag misstänker lathet. Det är inte så stor klätteraktivitet i stan, så den lilla klick som häckar på klipporna går hellre till relativt renputsade, etablerade boulders istället. Man har inte tid att putsa först och sen klättra.

Då stället har potential till både många och fina problem, så borde det locka dit några åtminstone. Jag vet att jag kommer spendera lite tid där i sommar.

Jag och Jonatan var där någon timma och hann med att putsa upp och sända 4 nya problem. Se video på två av dem nedan.

Vi är bägge över medellängd och svor unisont åt en gammal 6b+, sittstart (liggstart för långa) vid övre klippan. Som direkt svar på denna frustration döptes två problem till gnom respektive dvärgdödaren. Graderna ungefärligt rätt om man har längden.

På hemvägen visade Jonatan var boulderstället Anneberg ligger. Detta stället var också över förväntan. Här finns en del spektakulära problem. Taket såg t.ex. sjukt kul ut. Vilka luftfärder om man missar catchen.

Någon som undrar hur ställena ser ut och hur man hittar till dem? It's your lucky day. Som en del i mitt projekt att inventera alla klippor i värmland och försöka skapa förare för dem om de håller måttet, finns nu två utkast klara. Framförallt finns det bilder att titta på hur väggar och stenar ser ut.

De hittas genom att klicka på DJUPDALEN respektive ANNEBERG.

Vet du vad tidigare problemen heter, vem som gjort dem osv. Fyll då hemskt gärna i denna uppgift på Sverigeföraren. Det är bara att klicka på redigera-knappen när du tittar på artikeln och ändra. Busenkelt och MYCKET uppskattat!

Åmotfors city crag

Det blev inget Nissedal för mig, pga dåligt väder och blindtarmsoperation. På mig är bara axlarna inflammerade, så mig har ingen satt kniven i. Olyckan drabbade istället vår chaufför Stephan. Om du ser detta så krya på dig!

Det blev klättring i Åmotfors på torsdag istället. Jag vet inte vad Martin Jurander gjort, men han hade fått dit rekordmånga deltagare på 5 enheter. Fett för att vara Åmotfors där nyturer tidigare skapats genom att säkra sig själv mha grigri.
Martin J, edit: X, Markus, Jonne och jag njöt av fin, kort, intensiv klättring i solskenet som faktiskt letade sig fram på eftermiddagen.

Jag körde fina Wanted 6b, Solkatt 6b och klippans senaste tillskott, Lars 7a+ innan vi drog oss mot boulderblocken.
Den vassa graniten käkade upp mina delikata tangentbordsfingrars tunna hud innan jag lyckades skicka moa 7a. Vilket superproblem! I'll be back och då sitter den där jäkla häl/tå-hooken.
Martin J lyckades även göra moa direct 7b. Stark den där gubben! Grattis.
se video...


Markus på fina Wanted, 6b

Jonne, Markus och Martin J

Jonne på Lars 7a+

Undertecknad på Lars 7a+. Kruxig start, sen cruising.