back from the dead

En blogg är en blogg är en blogg.. men inte om ingen skriver!

Jag och Joanna hade en hel del beslutsångest under torsdagen och fredagen. Yr.no lovade mycket regn, och lite sol, och sen lite mer sol, och sen regn igen.. vart skulle vi åka?
Några timmar före avfärd enades vi om att det faktiskt inte var såå stora regnmoln över bohuslän. och man kan ju alltid aida om det regnar..

..och regna gjorde de. och aidade gjorde vi. :) Jag kände lite på mig att jag skulle gilla Ulorna, det var som att klättra ner i paradiset, lodräta klippväggar och hav. Regnet bildade vattenfall utför klipporna, och jag var så lycklig att jag hoppade jämfota. Så här kommer lite bilder:

på söndagen lyckades vi faktiskt få lite sol mellan regnskurarna, vi hängde vidare i stegarna, denna dag på Björkberget som var en trevlig ny bekantskap.

men men söndag kväll nu igen. dags att packa till nästa helg!

Klubbresa till Bohuslän

Jag tyckte det var en fin idé med en klubbresa till Bohuslän, men vet faktiskt inte vart alla Jösserävar tagit vägen. Inte var de i Bohus iallafall. Tråkigt om klubben är i utdöende tycker jag. Men kanske att den återuppstår i höst, när inomhussäsongen börjar igen. Suck.

På parkeringen till Klättertorpet stod det iallafall 38 bilar på fredagskvällen. Fullt ös, och lika fullt var det tydligen vid klubbstugan. Måste varit nån slags rekord?

Jag åkte ner med en lång ticklist, men fick åka hem med en längre. Jamspricka nr 2 i Skälefjäll är fan inte att leka med! Känner besattheten komma krypande, känner hur det maler i bakhuvudet, hur jag resonerar med mig själv angående kompdagar, solskensdagar, semesterdagar och vad som är viktigt i livet. Är det inte självklart att klättringen är viktigast? Jag vet inte, men jag vet att det är klättringen som håller samman livet, som håller kursen, håller farten, håller ihop hjärtat med själen.

Ikväll kommer jag minnas smaken av havsvatten i Govik. Hettan från klippväggarna i Välseröd. Överflödet av leenden, ostar, oliver, vin, mat, mera mat och öl på kvällen vid torpet med alla underbara människor jag lärt känna senaste åren. Känslan av att toppa ur Järnkaminen, drypandes av svett, men med triumf i blicken. Onsight! Jag kan klättra trad onsight! och det är LYCKA! även om jag vill bli bättre NU och klättra hårdare, och smidigare, och modigare, och.. måste jag verkligen gå till jobbet imorn? ja jag kommer minnas räk och fetaost-pajen på Röe Gård, kommer minnas när snöleoparderna kastade sig över köttbenen på Nordens Ark, kommer minnas hur jag står halvvägs upp på Bergkirstis Polska och bävar för jag har för lite säkringar och de jag har är fel storlek och leden är så fin att man bara vill klättra och klättra och klättra för evigt..

men nu är jag hemma, och det åskar och blåser ute, och vallmon har slagit ut.

Lite som att komma hem

När jag svänger in vid konsum i Brodalen förundras jag över hur hemma det känns. Det har blivit några bohus-turer i år, och en känsla av mixat lugn och pirr sveper över mig när jag spanar över fälten mot Häller i kvällssolen. På klättertorpet är det tomt. Jag inkvarterar mig i ladan och sjunker ner i soffan med boken "Climbing for instructors".

Den här gången ska jag nämligen inte klättra, utan försöka lära ut hur man lägger säkringar och bygger standplats utan att ramla ner och dö.

Kort sagt så gick kursen över förväntan. Ingen ramlade ner och dog. Alla verkade glada och nöjda, inklusive mig själv. Lite träningsvärk lyckades jag t.om. få efter allt repklättrande upp och ner för att titta, rycka, peka och visa hur man kan göra.

Min förkylning verkar inte ha för avsikt att gå över och att-göra-listan bara växer. Time-out?

Jag har tråkigt.

Och jag inser samtidigt hur sjukt sällan jag har tråkigt. Inte många timmar om året. Så jag borde egentligen bara njuta av tråkigheten och ladda upp batterierna inför kalashelgen. Istället slösurfar jag runt på bloggar och facebook utan att finna något av intresse.

Om man ger sig upp groundup trad på tillräckligt många välsäkrade sexor, så borde väl 5+ ganska snart börja kännas enkelt? Klättergradering är så otroligt vidrigt överskattat, och samtidigt är jag så fast i träsket. Just det där med att kunna mäta sin prestation, den där känslan av att idag, idag var jag bättre än jag någonsin varit tidigare.

I helgen tickades Blåbärssnårigt på Skälefjäll av, något av det finaste jag klättrat. Ihållande klättring helt översållad med perfekta fingerjams, som just när pumpen börjar bita övergår i en fin layback.

Så när jag sitter på mitt hotellrum och väntar på att det ska bli sovdags, så kan jag leva mig tillbaka till känslan efter laybacken, när jag står på den lilla lilla hyllan och skakar ur pumpen. Glädjeruset som fyller kroppen till bredden, ingenting annat finns i hela världen, bara jag, berget och segern. Det finns inga förlorare, bara vinnare.

Till helgen är alla klätterbrudar välkomna hem till mig i Värmland. En klätterträff med fokus på mental klättring. Grottkrypning. Fallträning. Rädslor ska övervinnas, grader och säkringar ska försvinna vid våra fötter. Välkomna!

Nu ska jag ta en kvällspromenad i Drammen och sen är det förhoppningsvis sovdags.

Lite av varje

Tiden rusar.

Föräldraupptagen med lille Herman och träning/klättring har trappats ned. Har varit ute bland olika närliggande klippor dock + att helgen spenderades i bohuslän vilket var riktigt roligt.
Var till myggdrabbade Deje häromdagen. Var löjligt nära att flasha Cleopatra 7b, men föll på sista movet, som för mig är kruxmovet. Så här säger föraren om leden... "Väggklättring på extremt tunna lister och med långa sträckningar. Skulptera fingrarna med en pennvässare så kanske de passar". Kul med roliga ledbeskrivningar tycker jag. Det borde utlysas tävlingar i mest kreativa ledbeskrivningar. Finns ingen hemsida för sådant? För mig är sådana faktiskt inspirerande och får mig att vilja klättra dem än mer.

Johans rekommenderade anti-mygg arsenal, lämplig för Deje

Var vid Falleberget för någon vecka sedan. Lyckades klämma in en nytur bland allt det etablerade. Nu är det snart färdigutvecklat. Apindex 2000 heter den och graden är satt till 7-. Otroligt svårgraderad, då den är så längdberoende. Risk för luftfärder pga endast säkringpunkt på mitten. Dock är denna riktigt bra och med lite paddor och spotter så är det lugnt. se video.

2/3 av DVD drog till Bohuslän i helgen. Klubbresa med Jösse Klättersällskap. Vi bodde på www.klattertorpet.se. Hanna och Petter har verkligen fått till det. Keep it up!
Besökte Galgeberget, Häller och Skälefjäll innan regnet tvingade oss hem i förtid på söndagen.
Jag kommer tillbaka. Kärleken växer. Finaste vid varje ställe var Bagatell, 6/6+ på Galgeberget, Chapman, 6 på Häller och Blåbärssnårigt, 6 på Skälefjäll.

Stephan på Mallorol 6-, Häller


Moa på Chapman, 6 Häller


Stephan säkrar på Mallorol.


Daniel följer på Mallorol



I badpausen passade Henrik på att lära undertecknad hur man fångar krabba.


Stephan drar upp sin ATC :) på Hot n Tots, 6-/6, Skälefjäll

Livet.

Hemma igen efter en turbulent vecka. Den började med ett underbart midsommarfirande i bohus där jag siktade högt och kämpade hårt. Inga poäng i påsen men ändå ett stort steg framåt mentalt.
Här hänger jag mig upp på en finfin led på skälefjäll, tror den hette blåbärsriset eller nåt sånt.

Sista kortet på familjens hjärta, Gucci. Livet är hårt, jag försöker tänka på att han var lycklig. Han valde mig och jag valde honom, sen tyckte vi båda att den andres idéer ofta var helt åt skogen, men vi hängde ändå ihop. Tills döden skiljde oss åt.

Veckan fortsatte -äntligen semester! Här packas det för fullt till Lofoten. Mitt kök. Ditt tält. Mina friends. Nej mina friends!

Flygplansutsikt, snart framme!

Home sweet home, camp Gandalf.

Först ger vi oss på Gandalf & Gollum, toppleder! En sån lycka!

Soligt på stand. Tro´t eller ej men det regnade veckan innan, vi hade sol ändå tills vi rev tältet.

Helen njuter på toppen.

På vår vilodag passade vi på att traska upp 500 höjdmeter och se på utsikten. Även bad i fjällsjö och öl ingick förstås. Konstigt nog hade vi bara ännu mera träningsvärk efter vilodagen.

I campet bodde även en tjuvaktig tam räv med förkärlek till salami.

Helen jammar smidigt upp på Bare Blåbär.

Inga alpinstarter krävs när det är ljust dygnet runt, de här två tokarna glömde äta lunch och vips så var klockan midnatt.

Många bilder och ingen ork till underfundiga texter. Blandat sorg och klätterlycka, tack Helen för en underbar vecka. We´ll be back.

Midsommar + dagens !

Vi på Dvd tar aldrig semester , vi finns här för dig 24 7 365 .



Moa på Granitbiten , fin fin klättring !



Jag klättrar den snygga Hassan Chop .

Dagens problem fick p g a värmen bli inomhus , men för den intresserade kan jag avslöja att det jobbas på en sittstart , som förhoppningsvis snart sitter !

Obsession

Obsession = besatthet, hemsökelse, tvångsföreställning, fix idé, fixering.
R U obsessed?

Jag åkte ner till bohus med två måsten;
Bagatell på Galgeberget & Vilskudd på Välseröd.
Jag åkte hem med ytterligare två;
Priesmaster på Hallinden & Chapman på Häller.

Årets GirlsGetHigher-träff i bohus bjöd liksom i fjol på en hel del regn, trots detta tror jag att jag räknade till 12 klätterbrudar + några grabbar.

Sjukt glad på stand i hällregnet efter att ha kämpat mig uppför kaminen i Häller.

Anna & Marre fick energi över för andra lekar

och mysigare kvällshäng än ladan vid klättertorpet är nog svårt att finna.

Här börjar regnet försiktigt strila.. Jag på väg upp till kaminen, Katrin snart uppe på kruxet på Mallorol och en okänd engelsman njuter av Chapman.

Mallorol blev min första trad 6-, otroligt fin!

Hanna visade bildspel och lite film från storväggsklättringen på Grönland, en inspirerande historia om kamratskap, kämparglöd och lyx/slit-semester i ofantligt vackra miljöer. Tänk tänk om man en dag blir så grym att man kan åka dit..


Nu börjar laddningen på allvar inför lofoten, två veckor kvar!!! Sprillans nya dubbelrep från Tyskland ska hämtas ut på posten ikväll, ka-ching!

och Tack Marre för klockrena bilderna :)

Bohus Rocks

Jahapp. Då var semestern slut då. Imorgon börjar vardagen igen. Två ljuvliga klätterveckor har jag iallafall haft.

Bästa med Bohus

Långa långa leder så alla friends är slut när man ska bygga stand..

Underbart estetiska spricklinjer

Och vilken superklippkvalité!!!

Första soliga helg vill jag dit igen!

Sämsta med Bohus

Spöregn vid led onsight

Stormbyar som hotar att blåsa av en från klippan

Sniglar som slemmar ner tältduken

Vattenpölar i tältet som dödar mobiltelefoner som ligger på strategiskt dåliga ställen..

Och Ja, jag vill dit igen!

Moa topprepar grymt fin 6+/7- vid Galgeberget. Namn? Nästa år leder jag upp den! Fick sånt flow, bara flöt upp! En ny favoritled tillsammans med Vilskudd i Välseröd, Desperate Reality i Ågelsjön och Ulriks kamin på Ringkallen.

Klätterkompisarna Helena och Anna under Vilskuddväggen, Välseröd.

Helena taggad till tusen på att leda Återkomsten 4+ på Galgeberget som "nästan torkat" sen jag ledde den dagen innan..

Helena leder upp Big Ben 5 på Brappersberget. Coolt! Grönland nästa!

Min första repsolo! Diagonalen 40m? 4- på Ävja. Tungt och djävligt att mata ut rep ur grigrin, förstår inte hur man lyckas när leden blir hårdare..

Kära fina bohuslän !

Fullt ös i bohuslän i helgen , ,mycket folk mycket tält , oxfile ? i klubbstugan , big sends och skånska dödsskrik mm mm .

Jag tänkte att på tretton år måste man väl ha lärt sig nåt , men icke ! torline detta skelett i garderoben , gav mig samma förnedringsshow som sist . Vad gör jag fel ? Och är ju aktiv motståndare till alla dessa j-vla jamhandskar men nästa gång funderar jag faktiskt på att ha ett par på mig , man dras liksom neråt från tors linje ...

och efter några försök ja ni förstår , man blir lite känslig i huden ju !

Springgirl var fin , vänster hand till crimpen nej vänster hand till sidogreppet nej höger hand till crimpen nej höger hand till sidogreppet nej , ne va fan , inget får mig att komma vidare . ... och catch ideen kändes lika osmart som att be till gud .

Springgirl - Martin 1-0

men som vanligt när man är i bohus så blir man kär :

Masken , vilken fantasiskt fin led , allt stämmer på den , kärlek , men namnet ?

Kul att ha klättrat den !

och leka snart igen där nere bland gudarna står skrivet i sten . Bilder är svåra att ta när man inte har batteri i kameran men en stämmningsbild på jakobsen på "yum yum" från vettekullen kommer här / Martin