En dag i Dye

Ser fram emot nästa session på Storebror, 7a+/7b. Ett fint problem, vars krux man tror sig passera tidigt, men så är det några djävulska slopers i slutet.

I övrigt blandad kompott för att ha något att länka till från föraren.

Jag ser dubbelt

Förra veckan fick jag besök av Filip. Han ville utforska boulderscenen i Karlstad.
Jag tog med honom först till Hästspåret och sedan Dye.
Vi klättrade Grytkryp och Depeche Mode på Arvikafestivalen och gjorde några press på Parasiten men ingen lyckades repetera. Vi valde att spara styrkan för nästa crag istället och åkte ut till Dye för att möta upp Johan Nordling.
Väl där klättrades "Va faen är detta", "novismantlingen" och några okända varianter.
Jag har lovat mig själv att hänga på "Blixt Gordon" vid varje Dye-besök. Denna gång hotades jag med stryk om sändartåget uteblev samtidigt som jag hittade en ny fotlösning. Med detta i ryggen så skickade jag den. Johan anammade samma beta och skickade också i samma... graciösa stil. Personbästa för oss båda :)

Total förökning

Det var länge sen jag gjorde något inlägg. Inte så värst mycket har hänt sedan sist.

Mellan varven med lille Herman försöker jag ta mig ut till klippor. Oftast i närheten av hemmet där det funnits några mediokra problem. Det intressanta är att det verkar finnas en hel del ogjort i min landsände, men det är inte bristen på sten som är problemet utan tiden att besöka det som finns. Åkte till Deje tidigare i veckan. Så bra kvalitet, oftast så välsäkrat, men så är klippan alldeles för kort. Då det ligger max 1,5 mil från hemmet, kommer det förmodligen bli hemmacraget där jag kommer spendera lite tid.
Jag fick gjort Nain Orawan 6c och Go go gadget arm 7a sist jag var där. Inga klassiker direkt, men tar dem nästa gång.


Johan försöker dra förbi cruxet på världens hårdaste 6b (Polaroid Mongolid)

Inspirerad av Martins bestigning av Blixt Gordon 7b i Dye, Karlstad, så letade jag mig dit under veckan. Dit letade sig också Stephan och Johan. Vi pressade en del på Blixt Gordon, men ingen fick till det. Jäkligt fint problem som jag ska prova varje gång jag är där. Fick i alla fall till en lösning på Sälen 7a som spottat av mig några gånger förut. Stephan fick det på film, så det kanske kommer rörliga bilder längre fram.

Johan jobbar på Sälen 7a

Angående titeln på inlägget. Nästan alla jag känner håller på att yngla av sig. Många barnvagnar vid klipporna i framtiden. Satan vad roligt!

Det verkar som att den större delen av de aktiva klättrarna (typ 6 pers) i Jösse klättersällskap drar ner till Utby till helgen. Hoppas vädrets makter står på vår sida. Jag är nämligen en av de 6. Vi ses på ängen.

Människo-safari !

En underbar helg i uppsala är tyvärr slut.
Åkte upp för att fira Anders T på hans 25 årsdag och vilken fest , först ställde han till med en bubblande sendarfest ute i skogen och sedan frossade vi i oxsvanssoppa !
But heyheyhey först stannade jag och "liftaren" till i dye och rastade oss och lite hundar :



Sedan Uppsala och jag är så lycklig över att ha fått se så mycket människor , vilken energiboost att få se alla dessa fina roliga trevliga sendare mitt ute i ett blockhav , verkligen en lyckad människosafari ! Jag klättrade en massa fina problem också , generellt så kan man väl säga att blocken är väldigt låga i uppsala ...




Jag fick äntligen klättrat LongJohn Kalle silver , en väldigt fin linje !
och på NTO-blocket fick vi klättrat två grymma linjer , två eventuella stjärnproblem!
Men djupast satte sig ändå värmen av att höra skratt och se leenden , det ligger liksom överst ! Jag kan bara säga att vem som helst när som helst är alltid välkommen upp till arvika , med boende mat och guidning , jag skulle dö av förtjusning i att få ge tillbaka något fint nån gång / hade / m

Färjestad och Dye

Besökte Dye i förrgår. Nu vet jag att stället vaknar till först lite senare på säsongen. Klippan droppade friskt och de enda problem jag körde på var en balansig 5+ och novismantlingen 6a. Tror det kan vara bra att öva mantlingsproblem inför fontan om några dagar. Om de är enklare som denna, så kanske jag slipper förstöra mig innan avfärd.

Igår var jag nära att bli med på gratis hockey-final med mat och öl. Jag åkte 400 meter förbi Löfbergs Lila Arena där supporters hängde i hormon-stinna grupper och skrek glåpord till personer med fel färg på halsduken. Svängde upp mot skogen och letade mig fram till de relativt många block som utgör Karlstads främsta boulderställe? Är man dum i huvudet om man väljer att krama sten istället för att se hockey-final?

Jag har varit vid Färjestad någon gång förut, men aldrig fått någon visning av problemen och de olika sektorerna. Min och Jonas guide för dagen var rutinerade Oscar.
Det finns betydligt mer här än jag trodde och roligt nog alla möjliga varianter och discipliner. Mestadels vertikala väggar med mycket balans, pill och trix, men också slabbar och tak. Det mesta ligger i registret 5-6 med någon avstickare i 7-området. Något sandbaggat kan tyckas vid första intrycket, men det är nog för att man inte förstår hur man ska klättra tunt och placera fötter. Gym-råttor gör sig icke besväret, kan man också uttrycka det. Här är det delikat uteklättring som gäller.

Betade av några olika "klassiker" innan vi kom fram till kvällens höjdpunkt.
Var så nära att flasha problemet, men fick nöja mig med andra försöket. Vet inte vad den hette. Loud Scream, Silent Scream, Scream of beyond, Scream nånting i alla fall. Om Jonte, Oscar eller Jonas läser det här så kan ni väl kommentera rätt namn? 6c+ sägs den hålla i alla fall.

Tog några bilder som jag hoppas kan resultera i en förare i framtiden. Den som lever får se.