




När jag svänger in vid konsum i Brodalen förundras jag över hur hemma det känns. Det har blivit några bohus-turer i år, och en känsla av mixat lugn och pirr sveper över mig när jag spanar över fälten mot Häller i kvällssolen. På klättertorpet är det tomt. Jag inkvarterar mig i ladan och sjunker ner i soffan med boken "Climbing for instructors".
Den här gången ska jag nämligen inte klättra, utan försöka lära ut hur man lägger säkringar och bygger standplats utan att ramla ner och dö.
Kort sagt så gick kursen över förväntan. Ingen ramlade ner och dog. Alla verkade glada och nöjda, inklusive mig själv. Lite träningsvärk lyckades jag t.om. få efter allt repklättrande upp och ner för att titta, rycka, peka och visa hur man kan göra.
Min förkylning verkar inte ha för avsikt att gå över och att-göra-listan bara växer. Time-out?
