Färjestad och Dye

Besökte Dye i förrgår. Nu vet jag att stället vaknar till först lite senare på säsongen. Klippan droppade friskt och de enda problem jag körde på var en balansig 5+ och novismantlingen 6a. Tror det kan vara bra att öva mantlingsproblem inför fontan om några dagar. Om de är enklare som denna, så kanske jag slipper förstöra mig innan avfärd.

Igår var jag nära att bli med på gratis hockey-final med mat och öl. Jag åkte 400 meter förbi Löfbergs Lila Arena där supporters hängde i hormon-stinna grupper och skrek glåpord till personer med fel färg på halsduken. Svängde upp mot skogen och letade mig fram till de relativt många block som utgör Karlstads främsta boulderställe? Är man dum i huvudet om man väljer att krama sten istället för att se hockey-final?

Jag har varit vid Färjestad någon gång förut, men aldrig fått någon visning av problemen och de olika sektorerna. Min och Jonas guide för dagen var rutinerade Oscar.
Det finns betydligt mer här än jag trodde och roligt nog alla möjliga varianter och discipliner. Mestadels vertikala väggar med mycket balans, pill och trix, men också slabbar och tak. Det mesta ligger i registret 5-6 med någon avstickare i 7-området. Något sandbaggat kan tyckas vid första intrycket, men det är nog för att man inte förstår hur man ska klättra tunt och placera fötter. Gym-råttor gör sig icke besväret, kan man också uttrycka det. Här är det delikat uteklättring som gäller.

Betade av några olika "klassiker" innan vi kom fram till kvällens höjdpunkt.
Var så nära att flasha problemet, men fick nöja mig med andra försöket. Vet inte vad den hette. Loud Scream, Silent Scream, Scream of beyond, Scream nånting i alla fall. Om Jonte, Oscar eller Jonas läser det här så kan ni väl kommentera rätt namn? 6c+ sägs den hålla i alla fall.

Tog några bilder som jag hoppas kan resultera i en förare i framtiden. Den som lever får se.