tjo

vilken kväll! trodde det skulle börja bli svalt vid 19-tiden men tji fick jag. först vid 22-tiden började det bli lagomt.
har fortsatt jobba på mitt projekt idag.

att en så kort led kan innehålla så mycket! börjar få en stark hat-kärlek till varje move. jag hatar den vassa kanten under överhänget, som känns som att den ska lossa vilken dag som helst. i slutet av kanten kilas fingrarna in fint, där klipper vi slingan. sen kommer en lång sträckning uppåt åt vänster, står man rätt så sitter den, guldgrepp, annars känns den mil bort. högerhanden följer vänstern, och sträcker sig vidare uppåt till en liten list, fötterna följer med, balansen måste långt åt höger här, tyngdpunkten på höger fot. sen upp upp med vänsterhanden igen, förbi det halvkassa greppet vidare upp till det lite bättre. balansen flyttas nu åt vänster, ett ögonblick utan fötter alls, och sen upp med höger fot på arêten, en liten liten list. mod mod mod, kasta upp högerhanden igen och förhoppningsvis är du hemma, upp med fötterna slappna av och klipp i nästa slinga. sen är det fina slopar upp över kanten.

så.. jag menar.. hur svårt kan det va?
jag kan leden nu, vet vart jag ska, saknas en smula uthållighet (tungt i början) och en stor portion mod. att inte tänka, inte starta den där tankekedjan som slutar med att man skakandes ödmjukt ber om att få sitta ner, bara en liten stund.. aargh, bort med det!

nästa gång, nästa gång..
nu ska jag sova och drömma om resningen från den lilla listen..
..moe