Stjärnskott

Vad är ett blogginlägg utan bilder? Var är min kamera?

Kanske är ingen intresserad av att veta att jag klättrat en bultad 6a.
För vad är egentligen intressant med det?

Ändå vill jag förmedla den där känslan, försöker gång på gång att formulera min relation till klättringen, sätta ord på adrenalinet som rusar genom kroppen, fokuset på de små små formationerna på klippan som för en stund är hela min värld.

Igår hade jag sällskap till Byn av Jennifer, en av jösses nya stjärnor.
Klättringen får ytterligare en ny dimension när man klättrar ungefär lika bra. Jag fuskar kanske lite med mina extra 15 cm, men Jen väger upp det med bättre teknik och balans.

Sonett ger dig ett fint litet crux per bult, försiktigt balansigt vägande på små kristaller och lister med hyllor att vila på imellan.

Första presset kom jag fel på rampen strax innan toppen och fick erkänna mig besegrad.

Inför andra presset stog jag och andades. Inknuten. Krita på fingrarna. perfekt friktion. Nya fina skor. Jag hade absolut ingenting att skylla på. Jen hade precis satt den på sitt andra försök.

Tänk att hat och kärlek alltid ligger varandra så nära, sa jag till Jen, och vi skrattade båda. Sen smög jag mig uppåt, satte varje tå exakt på rätt ställe, vägde över exakt rätt i balans, dansade upp med ett litet glädjetjut på sluthyllan och kände att nu var vi i samma värld, jag och Jen, i samma rusiga lycka med samma spaghettiben.

Idyll!!!

Och ändå bara en bultad 6a.

Sen ett besök på falleberget där klubbens nya stjärnskott Emma 13 år rev av Läraren på TR. Coolt!

Till helgen utlovas regn i hela Sverige, men Finland ska tydligen få 25 grader och solsken. Nån som vill med på färjan?