söndag 16 maj 2010
att falla på en kil
Hur svårt ska det va? Att klättra, lägga säkring, falla. Det är ju det dom är till för, alla dessa dyra leksaker som vi med andan i halsen kilar fast i sprickorna. Ändå har jag fortfarande aldrig fallit i någon. Ta hem, Ta hem, jag måste sätta mig ner! Det är slut med det nu. Från och med nu ska jag falla i dom. Klättra. Falla. Aldrig mera sitta, aldrig mera planerat vila. Bara klättra tills jag faller.
Finnskogen 3 är klippan som gäller i sommar om man är en tuff jösseklättrare. Borstade där fram en nästan sjukligt fin spricka igår. Hoppas på sendar-fest till veckan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
annars får du skäll av mig eller soffan eller nån annan !
Du kanskae borde pröva Anders skola.
Fina grejeor !
Anders skola? Bli nerryckt om man lägger för många säkringar?
jepp.
Det är så det går till !
Fan vad rädd man var , när han säkrade.
det kan ju oxå vara viktigt att förstå att Anders bouldrar 7a i träskor .
Hård kille !!
så passa dig .
Gillar inställningen! Inspirerande. Hoppas dock att du väljer bättre säkrade linjer än Makro i Deje framöver. mvh
Johan
Kör hårt för fan.
Tänk att det är en bonus att trilla, eftersträvansvärt liksom!
den andra linjen ovanför fastmark ?
Skicka en kommentar