blött är skönt

Mina fingrar är helt trashade just nu , vet inte riktigt vad jag skall göra.



Kolla vilken förödelse det blev i år när vinterns is rasade ner, galet.



Var uppe för att kolla på några projekt i finnskogen, inget direkt att hurra för . Gjorde detta blöta lilla tak . Och prövade på en arete men den var vass.




Livet är härligt !

Total förökning

Det var länge sen jag gjorde något inlägg. Inte så värst mycket har hänt sedan sist.

Mellan varven med lille Herman försöker jag ta mig ut till klippor. Oftast i närheten av hemmet där det funnits några mediokra problem. Det intressanta är att det verkar finnas en hel del ogjort i min landsände, men det är inte bristen på sten som är problemet utan tiden att besöka det som finns. Åkte till Deje tidigare i veckan. Så bra kvalitet, oftast så välsäkrat, men så är klippan alldeles för kort. Då det ligger max 1,5 mil från hemmet, kommer det förmodligen bli hemmacraget där jag kommer spendera lite tid.
Jag fick gjort Nain Orawan 6c och Go go gadget arm 7a sist jag var där. Inga klassiker direkt, men tar dem nästa gång.


Johan försöker dra förbi cruxet på världens hårdaste 6b (Polaroid Mongolid)

Inspirerad av Martins bestigning av Blixt Gordon 7b i Dye, Karlstad, så letade jag mig dit under veckan. Dit letade sig också Stephan och Johan. Vi pressade en del på Blixt Gordon, men ingen fick till det. Jäkligt fint problem som jag ska prova varje gång jag är där. Fick i alla fall till en lösning på Sälen 7a som spottat av mig några gånger förut. Stephan fick det på film, så det kanske kommer rörliga bilder längre fram.

Johan jobbar på Sälen 7a

Angående titeln på inlägget. Nästan alla jag känner håller på att yngla av sig. Många barnvagnar vid klipporna i framtiden. Satan vad roligt!

Det verkar som att den större delen av de aktiva klättrarna (typ 6 pers) i Jösse klättersällskap drar ner till Utby till helgen. Hoppas vädrets makter står på vår sida. Jag är nämligen en av de 6. Vi ses på ängen.

Ny mark beträdd

Idag satte jag årets första projekt i sulvik, det är den mentalt mest tunga led jag har gjort . När du har kommit ungefär halvvägs i kruxet finns det inte längre något som stoppar dig om du faller . Detta i kombination med otroligt teknisk klättring som kändes svår även på topprep . Märklig känsla , fick absolut inget flow på denna led bara skak och var verkligen tvungen att bita ihop för att komma upp till nästa säkring . Men återigen så tycker jag det är så intressant hur huvudet fungerar, man har gjort de på topprep så man VET att det går men att få hjärnan att TRO det är en helt annan femma. Jag kommer att "forska" vidare i det här. Ursäkta den kassa filmen (mest bara dokumentation) Tack Moa för att du var beredd att "springa" !

nej jag vill inte

Vill inte Vill inte VILL INTE vara sjuk! Varför just nu? Varför inte för tre veckor sen? och jag hör själv att jag låter som en barnunge som fått julklapparna stulna.

Medans jag väntar på att febervågorna ska lugna sig och musklerna sluta värka så passar jag på att göra allt jag borde gjort. Planterar om växter. Tvättar kläder. Sorterar papper och deklarerar. Sover en hel del. Hela tiden muttrandes till min kropp att det är dags att skärpa till sig. Dags att bygga muskler, inte förtvina. Dags att bli pigg och modig och det är nu eller aldrig. Men kroppen svarar med att låta smärtan sprida sig genom ryggen upp i nacken. Vad fan är det som händer?

Som tur är finns nästa generation redo att ta över. Tog med 6-åriga Oline till Gylterud för invigning i uteklättringens underbara värld. Vi hann med både klättring, fika, äventyrsvandring och mera fika och hon var inte ens trött när vi kom hem.

Till helgen har jag bestämt mig för att vara frisk igen (Har inte tid med några tre veckors virus) så då blir det roadtrip ner till Utby tillsammans med Maria från Falun och några jösseklättrare. I mitt huvud leder jag lätt upp Spagaten som uppvärmning för att sen satsa på Bananblocket. Vi får väl se vad verkligheten har att bjuda på.

Oline laddar med saft.

Jag tycker om skog.

Veckans problem

+ Fem meter från vägen, nära sulvik
+ brant , nästan som inne
+ lättförtjänta poäng
+ bra landning , trygg
+ ok campusgrepp

go for it !

det går bra nu kompis det går bra nu

Jappjapp.

Helgen styrdes upp av förbundsmötet. Helt underbart att få träffa andra klättrare, att prata klättring, tänka klättring och förstås bäst av allt att klättra. Sveriges klättrare - Ni gör mig lycklig! Tänk va, att man inte är ensam om att älska sten. Ibland känns det så.

Jag gillade Ekoberget. Starkt.

Hemma igen nu och klättersäsongen är igång. Cloggade på arkeologen i Gylterud idag, känns som att den kommer gå lätt att leda bara lite jord och barr borstas bort först.

Varning för att vägen till Gylterud fortfarande tror på vintern. Parkera bilen i korsningen innan parkeringen annars finns stor risk att fastna. Själva berget har torkat upp fint. Hör gärna av er till mig om ni ska dit, bor ju inom cykelavstånd numera.

Imorn styrs kosan till Gårdsberget i Deje tillsammans med Karlstad-Sören och Stockholms-Johan. Ska bli spännande att se vad Deje har att bjuda på, första gången jag åker dit. Håller tummarna för att askmolnet stoppar snö och regn.

Loka undrar vad fan jag håller på med.

Människo-safari !

En underbar helg i uppsala är tyvärr slut.
Åkte upp för att fira Anders T på hans 25 årsdag och vilken fest , först ställde han till med en bubblande sendarfest ute i skogen och sedan frossade vi i oxsvanssoppa !
But heyheyhey först stannade jag och "liftaren" till i dye och rastade oss och lite hundar :



Sedan Uppsala och jag är så lycklig över att ha fått se så mycket människor , vilken energiboost att få se alla dessa fina roliga trevliga sendare mitt ute i ett blockhav , verkligen en lyckad människosafari ! Jag klättrade en massa fina problem också , generellt så kan man väl säga att blocken är väldigt låga i uppsala ...




Jag fick äntligen klättrat LongJohn Kalle silver , en väldigt fin linje !
och på NTO-blocket fick vi klättrat två grymma linjer , två eventuella stjärnproblem!
Men djupast satte sig ändå värmen av att höra skratt och se leenden , det ligger liksom överst ! Jag kan bara säga att vem som helst när som helst är alltid välkommen upp till arvika , med boende mat och guidning , jag skulle dö av förtjusning i att få ge tillbaka något fint nån gång / hade / m

HrP

Tillåt mig att presentera de två första problemen i Hovdane recreation park :



Körde ännu ett pass på projektet också, kom ingen vart , motiverande !
Nu tillbaka till ryggdödararbete i skogen ...
/m

ding ding ding

Nu har jag genomgått en inre rening , den gamla blogg-martin är död , länge leve den nya blogg-martin. Jag insåg att jag höll på att trilla in på fel väg , en väg dit jag lurades in i en tro om att jag var något. Så är ju inte fallet och nu efter insikt inser jag vilken som är den rätta vägen , det är vägen utan GRADER. Aldrig mer grader och fåfänga och hybris.
Min nya blogg-profil kommer bara handla om kärnan av klättringen... Rörelsen .

Så let´s rock !

Har äntligen hittat ett projekt , och vilket projekt , idag rensade jag och provklättrade lite , starten går och slutet men två rörelser i mittpartiet som är sjukt svåra , tänker jobba på dem nu i april och maj , sedan blir det uppehåll och inomshusklättring i sommar och sedan på igen i oktober till december och förhoppningsvis kommer med höststicket ett underbart send av mitt arvika-drömprojekt!
Eftersom det är dåliga slopers i 30 gradershäng och långa flytt så , känns det som att man kan jobba på den ganska mycket utan att fingrarna tar stryk . Men för säkerhets skull kommer jag också att bygga en replika inomhus för att kunna nöta på de kroppstunga positionerna . The drawback är , att ett annat block följer med som sva två meter bakom ryggen , så lite jobbig landning ,men det är bara att stå ut , och lära sig att falla rätt ! Mäktigt och jag är så kär ! Tra la la .

/ who´s the man ... dregen så klart !

Reklam för Climb-in

Idag åkte jag till Järnberget strax utanför Årjäng för att klättra ute "på riktigt" för första gången i år. Klarblå himmel, soligt och härligt vårvarmt och torrt på berget. Klättringen gick väl harta-harta (värmländska för hälften-hälften), men den var efterlängtad och rolig.

Jösse Klättersällskap och Karlstad Klätterklubb kommer anordna traditionsenlig Climb-in vid Järnberget andra helgen i maj. Saxat från den förare herr Erhard skapat på Sverigeföraren "Trots att klippan är förhållandevis liten (endast ett 40-tal leder) finns överraskande många leder av mycket hög kvalitet". Det är roligt om man blir många. Kom kom kom.

En bra dag.

Gaudí bygger pepparkakshus

Stadsklättring

Maria flashar

Moa klättrar, Kathinka säkrar.. nån annan?

Såhär fint kan man bo. Bäst var nog hängmattorna.

Jag

Vacker utsikt under klippan

Bara 100 meter kvar

Full fart mot klipporna

Idag är det en bra dag.
Jag försöker greppa vardagens återkomst i livet genom att boka flygbiljett till Lofoten i sommar.
Så länge jag har en fast klätterpunkt i framtiden så kan jag slappna av och andas när väckarklockan ringer på morgonen. Jag måste vara galen.

Montserrat:

Sällan har jag åkt på en så lyxig semester. När jag kom ner på måndagen var allt fix och färdigt. Tidernas skönaste klättergäng välkomnade mig med mat och öl, en brasa i öppna spisen i ett gudomligt vackert gammalt stenhus långt ut i ödemarken med utsikt över pyrenéerna.

Vi fick mycket klättrat, med ambitionen att höja oss ett gradsteg om dagen. Solen sken och jag tror alla njöt av himmelriket. En dag kalksten där varje led var finare än den förra. En dag multipitch där jag följde mitt flow högt över bultarna och helt glömde bort att vara rädd.

Sista dagen var den tyngsta och jobbigaste, då jag och Maria gav oss i kast med Staden. Ni vet, tusen människor, tusen steg att gå, tusen byggnader att titta på och tusen affärer att kika runt i. Men det var lite kul det med. Jag kan rekommendera Gaudí´s park för den som åker dit. (Barcelona)

Väl hemma välkomnade det värmländska kollektivet för ensamvargar med mera sol, god mat och mys på källarn och tegen. Snödropparna blommar framför husväggen och hundarna dansar runt i våryran. I skogen bakom stugan behöver man inte längre vara rädd för att drunkna i snön, nästa gång ska stålborsten och skorna med för småbumlingarna börjar torka.

Livet är bra, vill du med ut och klättra?

vi är lyckliga

Hemma igen från en veckas sportklättring i Montserrat.

Conglomerat är en lite skum bergart. Ibland är det helt perfekt cruising på slopade galna formationer, ibland är det farligt tassande på en sönderfallande grushög.

Resan har varit lyxigt underbar på alla vis. Kramar till alla er som var med, vi ses snart för bastu och bildtittande och mera klättring!

..och lite fler bilder till bloggen kommer såsmåningom. Först ska jag sova i min efterlängtade säng.

roadkill

Snygg arete i vännacka åkte idag ner i påsen .

att vara sjuk

Enligt mig är man inte en riktig klättrare om man inte har gjort "Supermullet" och "två
hål i väggen" !!
Kanske ett av de finaste problemen i Götet, Nihilisten

Tompa njuter av scandinavian leatherman

Ja , det var länge sedan jag var så här sjuk, först Oskar en vecka och sedan jag totalt klubbad, allt jag ville var att få åka ner till djungelgympa , efter tre dagar stod jag inte ut längre , styrde feberrusigt bilen 25 mil resa söderut.
Bättre att vara på plats i alla fall . Väl framme klarade jag djungelgympa så fort så jag hann tyvärr inte ställa fram videokameran , vilket var synd men men . Kroppen svarade men i luftvägarna kändes det allt värre , rösten försvann och svårare och svårare att andas , blod slem och mer panik i känslan.
Otroligt fint problem, kärlek vid första ögonkastet , bra gjort Geir, visionärt.
Dag två bjöd på 30 % luft in i systemet och en makalöst fin dag i Kullavik , fick gått den trestjärniga "två hål i väggen" och även en ultrafin tvåstjärna ! Nihilisten . Sedan scouting och tyvärr är jag nu kär i två nya problem , next time !

Som alltid kul att få klättra med er duktiga klättrare , lärorikt .
Nu är jag hemma men dock nere på 10% luft intag, hoppas jag överlever!.
Kul att ha fått göra första influensabestigningen av Djungelgympa !
/hade / m

Djungelgympa , Mellby

Äntligen , idag satt den !
/m

lurigt

Alpkit har utvecklat en ny hemsida där de ska försöka nå ut med sina nya produkter och tjänster. Så här skrev de i sitt senaste nyhetsbrev.

Our vision for Alpkit has long been to deliver a seamless blend of selling and making money. To reflect our growing vision as an international giant, offering the cheapest gear anywhere on the planet, London based agency AquaMarineZebra have been hard at work producing our new edgy ecommerce site.
http://www.alpkit.com/special/beta/

Hemsidan är mycket tilltalande och mycket bättre än sin föregångare.
Jag gillar speciellt deras nya crashpad sFlush som verkar otroligt tilltalande. Framförallt för sitt otroligt låga pris. Ni kan läsa mer om den på följande direktlänk.
http://www.alpkit.com/special/beta/sflash.php