Sofia springer uppåt
Har ni nånsin sett finare sprickor?
Yes box, i helgen blidde det Nissedal.
Från Falun kom tuffa Sofia och tillsammans bilade vi genom natten. Noterat längs vägen:
1 st rådjur
1 st älg
1 st älgkalv
1 st rådjur
1 st hare
2 st katt
2 st räv
1 st överkörd ekorre
Vi hittade fram och somnade gott under Haegefjell. Fem timmar senare ringde väckarklockan. Det var dags för vår första multipitch. Regnet smattrade mot tältduken och vi drog fram allt säkringsutstyr. Tungt. Vi sorterade bort hälften. Tungt. Vi dissade halva matsäcken. Tungt. Vi tog bort de stora camalotsen. Okej. Det var dags att ge sig ut i blötan.
Via Lara.
Jag gav mig upp på första repan. Plask. Plask. Tjipp. Tjopp. Jag tänkte, vilken fin klättring det här skulle vara.. om det inte var ett vattenfall som forsade över händer och fötter. Men men, vi tog oss stadigt uppåt. 200m högre upp gav jag till ett glädjetjut, -Jag har hittat ett torrt grepp! Wihoo! Efter det blev det bara bättre. Vinden blåste och solen kom fram, klippan torkade upp och visade sig från sin bästa sida. Vi gick omlott med två goa göteborgsgrabbar en bit, också spännande med fyra rep hängandes över varandra.. :) Klockan 18 satt vi trötta och saliga på toppen.
Ner.
Mat.
Sova.
Vaknar på söndagen med en enda tanke i huvudet -har det regnat inatt? öppnar tältduken och tittar upp mot Haegefjell. Klarblå himmel, solen lyser redan mot berget, upp far jag med ett tjut, Sofia Sofia, det är SOL!!!
Sternschnuppe.
Sofia tar första repan idag. Drar sig lite långt åt höger och får en spännande travers tillbaka till leden. Vi går fel lite då och då uppöver, men det gör inget, för vi njuter i fulla drag av finfina spricklinjer, svaplattor och flak, klättrar in lite på Agent Orange och sen tillbaka upp höger, och oj, är vi redan uppe? Vår egna sicksackvariant av leden var alldeles.. alldeles underbar. Vilken dag!
Klockan 20.00 efter en grymt god spenat-ost-ravioli-med-champignoner-och-kikärtor-och-broccolisoppsås kommer vi på den smarta tanken att vi kan köra hemåt inatt för att spara lite tid, så hinner vi klättra i Årjäng på måndag förmiddag innan Sofia åker hemåt mot Falun igen.
Efter några timmars bilkörning somnar Sofia och det känns som en något sämre idé. Men men. Norsk natt-p3, Red Bull, och den roliga leken att hålla andan i alla tunnlar håller mig alert. Jag kör mot Sthlm E18, hamnar ute på små krokiga vägar med massa rondeller och tunnlar. 1,7km-tunnlarna går att hålla andan igenom om man kör fort. Sämre gick det när jag åkte in i en tunnel där jag inte hann läsa vad det var för något. Neråt, neråt, neråt gick det i en väldig fart. Långt långt ner. Till slut gav jag upp och flämtade efter luft. Sakta planade det ut och började gå uppåt igen. Långt långt.. När jag till sist kom upp ur tunneln körde jag in i ytterligare en vägtull där en snäll gammal gubbe förklarade för mig att jag just kört genom Oslofjordstunneln, dryga 7 km lång! Cool man! (Och snälla förklara för mig hur man gör när man bygger en tunnel under en fjord!!!)
Gött trötta smällde vi upp tältet i Årjäng innan det började ljusna och vi fick tamefan klättra lite idag igen, och nu ojoj ska jag snart få sooova. lovely.
Önskelista inför nästa långtur:
Nya skor! Något större önskar sig mina tår..
En reverso för att smidigt kunna säkra uppifrån.
Några stora kil, de vi lånat var helt perfekta!
En lite lite större och smidigare ryggsäck (hade nu 25l)
Tjohej!!!
1 kommentar:
HÄRLIGT! Kul att läsa. keep it up!
Skicka en kommentar