vardagslyx

Lyx är att komma hem till en glad hund och och en kelen katt en solig eftermiddag efter jobbet.
Att lägga sig på en filt på gräsmattan med en bra bok, en öl och en påse chips till mellanmål.

Att sen packa ihop klätterprylar och glida iväg på cykeln mot sulviksberget.

Att det största problemet på väg till klippan är att inte äta för mycket vildhallon i hallondjungeln.

Att det näst största problemet är att inte äta för mycket blåbär i blåbärsskogen under klippan.

Att vi numera har en japansk stenbro över träsket vid sjöklippan.

Lyx är att klippan har torkat.

Att sprickan jag mindes som lite tungt bökig är en klar fin layback.

Att få ha godispaus med hunden ovanför klippan i sista kvällssolen.

Att lite svettig komma hem och plötsligt minnas att vi har glass i frysen.

Vardagslyx är att vara fri. (åtminstone på kvällarna)

Djävligt tomt här hemma dock. Martin har lämnat Chamonix och klättrar nu lite brant sport i Frankenjura innan han kommer hem på lördag. Huset liksom ekar. Hohooo. Hohoo. Känns som att han varit borta en hel evighet. Eller åtminstone en halv.

Citerat från Lene Gammelgaard:

"Människornas värld tycks mig ofta för hotfull -för fylld av konflikter som beror på andras inre dramer, små krig som inte har något med mig att göra men som kan komma att påverka mitt eget välbefinnande. Då drar jag mig undan världen -bort från människorna och ut i bergens enkelhet -för att få lugn och ro."

Pisa 5+

Den vackra verkligheten går som vanligt inte att fånga på bild.

Base Camp (eller prylhundhög i skogen)





Snart ska vi sova, hejdå solen.