Igår vankade jag av och an , kände ett tomrum , kände avsaknaden av ett tomrum,
kände att jag behövde en överhängande offwidth , NU.
Då slog det mig att i den djupa finnskogens finrum fanns några överhängande sprickor
att ta itu med.
Blev väl inte den där omutliga offwidht-känslan som vi alla längtar efter men ändock en kraftigt överhängande offwidth ! Grannsprickan ska borstas lite mer men även den bjöd på fin show.
Min kropp hungrar efter fler sprickor eller är det sprickorna som viskar på mig ,
viskar ; jag är h u n g r i g ....
tisdag 11 augusti 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hemskt.
Någon av oss lider av grav självförnekelse... frågan är vem !
Skicka en kommentar