jag knyter in mig i den skarpa änden
skärper sinnet
som att vässa en blyertspenna
blåser bort alla skuggor
försöker se inåt
är du där?
rör försiktigt mina fingrar
som skriker efter sten
ett djupt andetag
så lättar jag från marken
moe
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar