måndag 11 april 2011

Flickan, hunden och korpen

Familjeterapi, Sulvik


Kvällsljus i Årjäng


Veden blev less på att jag ignorerade den, och hittade hem till vedboden helt på egen hand.




Lite uppdateringar, mest för mig själv. :)

Efter återbud om bakfylla och tidsbrist åkte jag själv till Sulvik igår med vovven.
Cloggade i linne och njöt av värmen.
Det var läänge sen jag cloggade, jag hade svårt att lita på systemet, drog upp jumarn och satte mig efter varje move för att känna mig trygg. Körde ett backup-rep med dubbelt halvslag i karbin, det var smidigt att ha två rep när jag bytte mellan grigri och jumar. Skulle dock hellre ha en trango cinch och slippa vassa taggar mot mitt kära rep. Önskelistan växer..
Hängde på leden Familjeterapi, nästan torrt och superfint. Korpen flög runt och skrålade ( hoppas få se deras ungar senare i vår) och Loka lekte i träsket nedanför klippan. Fin dag!

Lite klättring i Årjäng hanns med tidigare i veckan, ledde trad och kände mig lycklig och livrädd.

Lynnie Diamond är fortfarande dyblöt, kände lite på movsen, hade svårast för starten vilket ju är positivt, pillade loss en liten diamantsten som satt löst och fick ett något bättre fotsteg i det känsliga högre upp. Slutet är enkelt. It´s all in your head..
I huvudet samsas den stora frågan Varför? med olika riskscenarion. Jag blir nog aldrig någon tuff high ball-tjej. Kan dock inte släppa leden, den har bitit sig fast i bakhuvudet flera år och känns som en viktig milstolpe i min utveckling som klättrare. Får passa på när vi har finbesök med många crashpads så jag iallafall slipper oroa mig för att hamna på stenblockskanten och bryta fötterna. (För den som undrar så går de första 5 meterna inte att säkra på leden)

Gick instruktörskurs (inomhus) i lördags, kändes riktigt bra. Fick flera bra metodik-tips och bra genomgångar av ansvarsfrågor, försäkringar osv. Nu gäller bara att träna vidare så jag klarar examinationen i höst.

Ikväll har jag hand om barn och ungdomsgrupperna, tänkte att de ska få klättra ute för första gången. Jag var och kikade på falleberget på lunchen, ganska blött, men ändå någorlunda OK. Får se om de blir avskräckta eller klätterbitna på riktigt. Synd att vi har så få lätta barnleder runt Arvika.

2 kommentarer:

m sa...

Trango cinch är som en grigri , så det du nog vill ha , är n microscender t ex.
eller en shunt , britternas val .

/ m

Moa sa...

Hm. Grigrin har jag använt senaste året, men då dragit upp rep själv efter varje move. Sen vi var i finnskogen och den inte låste har jag även lite svårt att lita på den. Ang. cinchen: http://hannavirrpanna.blogspot.com/search/label/clogging

Microscendern ser rätt fin ut, det är en sån du har va? Brukar du höja den med bröstsele, eller har du den hängande under säkringsloopen?

Ser ut att bli finväder framöver :)