Men... Det var ingen som sa till mig att man inte kommer kunna stå på eländet och därtill vara stel som en stock. Jag hoppar därför fortfarande runt som en stelbensopererad mormor, förföljd av bitterhet och mina hatobjekt krycka 1 och 2.
Jösse Klättersällskap anordnar Climb-out vid Årjängsberget till helgen (16-17/10). Hoppas att sjukgymnasten utför något magiskt imorgon, så jag kan åka dit och få något presterat. Annars känns det som att jag får hoppas på vintersäsongen. Tur att det finns inspiration för sådant på tuben. Ueli är en frän jävel.
ooooh, en sak till. Jag har ett par paddor från Alpkit. Jag köpte dessa då de var löjligt billiga och någon i fontan pratade gott om dem. Jag tycker de är toppen och just nu reas de ut med rejäl rabatt. Mina kom på posten inom en vecka och frakten var någon enstaka hundralapp. Besök http://www.alpkit.com/bouldering/offer_a/ för att förgylla boulderhösten.
2 kommentarer:
Det kan vara svårt det där med att vara realistisk kring återhämtning. Men till våren kommer du vara skitastark! och peppad till tusen
diggar den lortiga foppa-tofflan där till vänster! \m/
Skicka en kommentar